- och politiken skadar verksamheten

Igår behandlades två rapporter på stockholms äldrenämnd, den ena från stadens äldreombudsman, den andra från stadens äldreinspektörer. Återigen tas allvarliga brister upp, missförhållanden och kraftfull kritik. Det som tas upp som det mest positiva är Tunets servicehus, en väl fungerande verksamhet som är populär och omtyckt bland de boende och dess anhöriga. Behöver jag påpeka att detta servicehus ska läggas ned. All personal ska bort och de äldre få ett trygghetslarm på armen istället.
Jag noterar att båda rapporterna gått från beskrivningen att verksamheterna generellt håller en bra och hög kvalité till beskrivningen, "att äldreomsorgen i staden i många fall fungerar bra för de äldre och deras anhöriga". detta är en enorm och allvarlig glidning i beskrivningen av hur det fungerar. Slutsatsen som några dragit att verksamheterna har generellt förbättrats, på en övergripande nivå, kanske stämmer till viss del, men knappast utifrån individperspektivet.

Politiken som bedrivs är kontraproduktiv och istället för att lösa problemen som beskrivs i rapporterna bidrar den till att förvärra läget och problemen.

Ta bara rubrikerna för rapportens disposition;
"Ta äldre personers upplevelse av brist på delaktighet och inflytande på allvar"
"gemensamma och tydliga riktlinjer behövs så att äldre personer får en likvärdig och rättsäker bedömning i hela staden"
"utred minimibemanning", "staden behöver tydliggöra kompetenskraven inom äldreomsorgen", staden bör ta ställning till vad som är ett rimligt antal medarbetare för chefer inom äldreomsorgen", och så vidare...
Det som beskrivs är en äldreomsorg där tiden inte räcker till, där neddragningar och effektiviseringar och nedläggning av verksamhet går ut över kvalité, kontinuitet och de äldres möjligheter att kunna påverka och ha inflytande över sin egen vardag.

Lösningen på dessa problem är inte privatisering och skattesänkning. Båda dessa övergripande mål som den borgerliga politiken satt upp som övergripande, förvärrar problemen och lämnar stadens äldre i behov av stöd, vård och omsorg därhän.

Alternativet har vi visat på i våra reservationer. Förutom det självklara, att verksamheten behöver bättre ekonomiska förutsättningar, så tänker vi, om vi får väljarnas förtroende, satsa på personalen, ökat självbestämmande för de äldre och mångfald istället för privatiserad enfald.

Rapporterna rekommenderas, det är i många stycken en skrämmande läsning som i citat och detalj beskriver effekterna av den förda borgerliga politiken.

Vart tar värdigheten och tryggheten vägen med en borgerlig politik som säger sig värna individen, men i praktiken leder till ett bemötande där behov sätts åt sidan för att budget ska hållas, där äldres önskemål och rätt att själva bestämma ignoreras, där en blöja sätts på för att underlätta för personalen, där biståndsbedömningarna och uppföljningen av dem brister och rättsäkerheten sätts ur spel.

Svaret är att både värdigheten och tryggheten offras på skattesänkningarnas och privatiseringarnas altare.

De ansvariga, med äldreborgarrådet i spetsen, ler och låtsas att allt är bra. i uppföljningen av äldreverksamheterna slog de fast redan 2007 att alla mål var uppfyllda och att alla är nöjda.

Brist på sjukdomsinsikt och verklighetsförankring är ett allvarligt symptom.

I höst kan det botas!